En liten utflykt som väl närmast kan betraktas som en ersättning för annat man kanske hellre skulle ha gjort, men som var omöjligt eller olämpligt under det mycket konstiga och märkliga året 2020 då Covid-19 härjade.
Måndag 20 juli 2020
Helena har haft bilen över helgen, kör till Björnspinnarvägen, det packas lite och sedan iväg mot Karlstad. Oproblematisk tur med lunch precis bortom Örebro. Framkomst sen eftermiddag, lite vila på hotellrummet på Good morning Karlstad och sedan promenad runt i stan och middag i ”inre hamnen”, följt av en promenad längs älven och lite eftersläckning på stadshotellet.
Tisdag 21 juli
Frukost ur papperspåse (smittreducering) i hotellets lilla skrubb till matsal. Ganska usel faktiskt. Sedan en timme norrut längs Fryken till Mårbacka för några trevliga timmar med guidad visning och fika och rundvandring. Verkligen att rekommendera. Selma var en imponerande författare och en otrolig allsidig och produktiv person. En kombination av begåvning, vilja och gott självförtroende kan bli väldigt kraftfull. Lite svårt sen att hitta lunch, men det blev kebab och pizza i en liten håla vid namn Fagerås. Lite svansföring förekom faktiskt. Sedan vidare söderut mot Dalsland, diverse felkörningar och mummel om kartläsning och instruktioner, tankning i Tösse och sedan framkomst till Skållerud alldeles nära Håverud. Lite incheckning och sedan vidare mot Håverud. Kanalsystemet, slussarna och akvedukten är faktiskt coolare och mer sevärd än man kan tro, i synnerhet vid första anblicken. Restaurangen lämnade inget övrigt att önska och kvällens fiskbricka var kort sagt delikat. Sedan tillbaka till Skållerud och rätt tidig kväll efter intensiv dag.
Onsdag 22 juli
Frukosten i Skållerud var riktigt trevlig och bra och efter betalning och återlämnande av en oanvänd öl (!) bar färden sedan mot Fengersfors; en gammal fabrik som varit både järnbruk och pappersmassa/pappersbruk, men som numera är konstmuseum under namnet Not Quite. Sådana idéer är ju numera inte så ovanliga. Exempel på förebild är antagligen t. ex. Dia Beacon i New York. Just det här var kanske lite försiktigt i sin framtoning, märkningen av konsten var sådär och konsten i sig var kanske inte den mest intressanta utan mer alster av lokala förmågor. Att det var så ont om personal i själva museiedelen gjorde att det kändes lite kallt och ödsligt. Det som var lite trevligt för en ingenjör var att man också dokumenterat lite av den fabrik som tidigare var aktiv där. Detta tillsammans med omgivningarna, fiket och presentshopen var så pass trevliga att det är väl värt ett besök. Kosan styrdes sedan vidare först västerut och nästa anhalt Bengtsfors som såg ut att vara en fin liten stad vid vattnet och som kunde beses från Gammelgården högt uppe på en kulle där vi spenderade någon halvtimme. Sedan blev det lite mer söderut som avsett och först Dals Långed med passage av Dalslandia-färjan i lilla slussen där – mycket pittoreskt! – och sedan ett resultatlöst försök att få lunch på den stora herrgården Baldersnäs. Det blev åter pizza/kebab-lunch, den här gången med aningens sämre svansföring. Därefter kaffejakt vidare söderut, som otippat nog hamnade i ett par pingstvänners privata trädgård som de såg som ett café och där de trevligt nog samlade ihop pengar till bättre behövande i några olika projekt. Sedan vidare söderut mot Tanumshede och betraktande av hällristningarna under någon timme. Sedan vidare till Fjällbacka, en fashionabel och tätbefolkad liten pärla vid havet på västkusten. Stenklättringen blev lite för tuff med de skor vi hade så en liten drink vid Ingrid Bergmans torg blev det enda där. Sedan mot kvällens övernattning som låg i Heestrand bredvid Hamburgsund någon knapp mil söder om Fjällbacka. En övernattning utan närliggande restaurang så det blev att ta bilen tillbaka till Hamburgssund och där nosade vi upp en mycket trevlig krog i kvällssolen och precis bredvid färjan till Hamburgö. Efter att ha kommit tillbaka till Heestrand så blev det faktiskt en timmes svensk TV-teater om Gustaf III:s amorösa skräck…att vi orkar! Men till slut så var det slut på resans innehållsrikaste dag.
Torsdag 23 juli
Detta blev mycket av en resdag, då målet var att besöka Annelie och Per Korsfeldt i Edsbruk i östra Småland på kvällen. Resan gick via Uddevalla och Trollhättan så småningom till lilla sovande staden Vara där det blev lite praktiska bestyr och proviantering men ingen lunch. Sedan vidare ner mot Jönköping och lunchen hittades inte förrän i trakten av Falköping och blev ganska trist. Rasta är ett bättre alternativ än McD och BK men usch vilken trist husmanskost. Kanske coronareducerat? Nå Jönköping nåddes så småningom och sedan vidare österut med en avstickare för Loppis i lilla hålan Kvillsfors, en loppis som inte ens var den eftersökta. Men det kostade bara lite körtid, vi prickade nästan överenskommen tid om 18 i Edsbruk och Per och Annelie bjöd på god mat och dryck och kvällen blev trevlig på alla sätt. Övernattning i ett separat hus som även det står i paret Korsfeldts ägo.
Fredag 24 juli
En tanke var här att vi skulle ta en natt till hos A och P men det visade sig inte vara diskuterat innan och de hade förstås andra gäster på ingång, så det blev dags att börja fundera på att ta sig hem till Stockholm. Men något mer borde vi ju hinna se på vägen och valet föll på Vadstena, med lunch och ett invändigt besök på det stora gamla slottet samt ett utvändigt besök av kloster och klosterkyrka. Det blir några timmar hur man än gör och de trötta benen vilade skönt under de följande timmarna mot Stockholm som innehöll en middag i trakten av Nyköping. Alltid lika skönt att komma hem till sin egen stad. Borta bra men hemma bäst.